Ta det lugnt, ingen panik - vi har det bra!

Det har hänt mer än man kan skåda i bloggen och troligtivs är det varför vi uppdaterat dåligt, vi har haft annat att göra. Sist vi skrev befann vi oss strax utanför Cairns, dagen efter åkte vi in till staden där vi stannade i lite mer än en vecka. Efter att i Airlie Beach upptäckt att man inte kan glassa hela tiden utan att man måste få in plus på kontot så tog vi förnuftet till fånga och började söka jobb. Happy travels, en resebyrå för backpackers belägen i centrala Cairns erbjuder bla. en lite jobbsökningsplats där man även kan registrera sig hos dem. Det lät inte som det ultimata sättet men eftersom ingen av oss kände oss tillräckligt peppade för att gå runt till massa företag så registrerade vi oss där istället.

Dagen efter ringer Julia som är ansvarig för jobben på Happy Tavels och säger att hon har ett jobb till ett par och undrar ifall vi kan ta oss dit. På 7 minuter är vi nere i stan där vi får vänta på vår tur och höra hur läget är. Ett motel i Georgetown söker ett par, $15 p/p i timmen, $50 tillsammans per veckan för boende, de vill ha hjälp med kök, servering, städning, baren och gården. Trots att lönen var ganska låg så slog vi till (eller vad man kallar det). Vi fick betala $89 för att vi skulle få jobbet, det är så de går runt med sin arbetsverksamhet och sen kom vi för oss att fråga vart Georgetown ligger. 40 mil väst om Cairns! Mitt ute i outbacken!

I fredags bar det av, vår väg ut till Georgetown. 40 mil ska väl inte ta så lång tid, men tji fick vi. Upp över ett berg bar det minsann, där maxhastigheten var 70km/h men man inte ville köra en millimeterskilometer mer än 40km/h om ens det. Det var svängar tillbaka åt samma håll man kom kändes det som och vägarna kantades inte direkt av staket utan här gällde det att hålla händerna på ratten och hjulen på vägen för annars skulle man kunna dragit det härliga 90-talsskämtet
"Akta stupet!"
"Vilket stuuuuuuuuuuu..."

Vi stannade för lunch i Quenslands högst belägna stad som var svinkall. Vi besökte även den högst belägna puben för att äta något, där vi blev utstrirrade av lokalbefolkningen som satt och drack sin dagliga lunch-öl och som skrattade åt oss i hemlighet när jag beställde en Fanta och dem bara hade sin australiensiska Sunkist. Vi åt våra goda hamburgare och lämnade staden, åt fel håll såklart. Men det klarade vi upp fort och fortsatte sedan vår tur, ut ut i ingenstans, dit gräset blir gulare och gulare ju längre du åker, där två filer plötsligt sluter ihop sig till en och resten blir sand, där kängurus ligger påkörda en efter en, där berg tornar upp sig i horisonten och där plötsligt en flock kor står vid vägkanten och dumglor på en.

Vi klarade oss genom kor och regnoväder och befann oss plötsligt i Georgetown, eller...?! Det fanns ingenting, eller jo en bensinstation och en skylt mot polis, golfklubb och informationscenter. Vi blev lite snopna men fortsatte vägen till motellet och tillslut fick vi blinka in till vårt kommande hem för några veckor, Latara Motel!

Motellet ägs och drivs av Katherin och Ross som även bor på övervåningen på huvudbyggnande. Till familjen hör deras tre döttrar som vi fortfarande inte lärt oss vad dem heter då dem dyker upp här och var och dit och hit och ja, dem är lite överallt. Dem har även en katt och en hel flock med någon slags höns/kalkoner som vi först trodde var dryga bushfåglar som höll till här bara för att hitta mat, men när de förklarade att dem köpt dem för att dem håller ormarna härifrån så blev dem ganska så mycket populärare. Dem har också en fågel, eller ja, det är en äcklig vild fågel som följer efter en överallt och som inte ens skulle flytta på sig om man försökte köra över den. Den hoppar in i restraurangen och receptionen och den yngsta dottern, 10 år, är helt överlycklig då hon aldrig haft en fågel så nära så nu heter den Maggie och blir matade med bröd och kyckling för hand varje dag. Som vi jublar!

Katherin är väl den som är mer eller mindre vår arbetsgivare, jag jobbar med henne och Joel jobbar även för henne men mest med hennes man Ross och gör lite mer manliga saker.

Hur bor vi?
Vi bor i ett lite rum i en vinge på baksidan av stora huset där restaurangen och baren är belägen. Vi har varsin säng, TV (!!), dvd, kyl, micro, vattenkokare, brödrost och garderober och i dörren bredvid oss ligger vår toa. Vi betalar ca 350kr tillsammans per vecka för att få bo här. Frukost och lunch fixar vi själva och till middag så får vi mat från restaurangen, oftast något som Katherin lagar speciellt till familjen och som inte ingår i menyn. Men det är väldigt fritt hur vi vill göra, vi får även ta i princip vad vi vill ur kylen till middag om vi vill ha något mer på tallrikarna. Maten äter vi nere på vårt rum, vi får nog sitta uppe i restaurangen om vi vill, men det är ganska skönt att sitta med brickan i sängen och titta på något konstigt på tvn.

Vad får vi göra?
Elsa
Börjar 7-8.30 på mornarna. Börjar med att gå in till köket för att diska undan lite, sedan hämta frukostbrickor på rummen. Diskar av dem. Får en lista av Katherin över vilka gäster som åker och vilka som stannar över natten. Strippar alla sängar ur rummen som lämnat, torkar ur duscharna och går med tvätten till tvättstugan och startar maskinerna. Går och fräschar upp rummen för dem som sover en natt till (de flesta av dessa är gruvarbetare som jobbar i guldgruvan som ligger nära här så därför kan man starta i deras rum vid denna tid då dem börjar vid fem på morgonen). Efter det hämtar man lakan och bäddar alla sängar i rummen som ska städas ut helt. Efter bäddningen gäller det att städa allting, fylla på och checka så att allt är i ordning. När alla rum är klara ska man sopa och moppa golven. Om inte Katherin redan hängt tvätten så gör jag det och har den hunnit torka redan (det är torrt och varmt här!) så får jag vika ihop dem och stryka örngotten.
Klockan är oftast runt 11.30 när jag är klar på morgonen och jag får då ledigt fram tills 16.30.
Mitt eftermiddagspass börjar i restaurangen där jag får städa och göra ordning för kvällen. Duka, dammsuga och kolla så att allt står som det ska. Därefter gör jag en sallad och en grönsaksskål om det behövs. Fixar mackor till dem som beställt lunch till dagen därpå (gruvarbetarnas matlåda). Diskar som vanligt lite emellanåt. När klockan börjar gå mot 18.00 går jag ned till vårt rum och byter om till något mer passande för serveringen. Sen är det mest att rensa undan bänkarna i köket och vänta på gästerna.
När gästerna dyker upp visar jag dem till bords och ger dem menyer samt tar beställning på dricka. Efter ett tag får dem beställa sin mat som jag sedan vidarebefodrar till Katherin som är kock. Jag hämtar vad som behövs ur frysen till maträtten, lägger upp sallad/grönsaker på tallrikar, fixar såsskålar, citronklyftor, diskar, sätter nya gäster vid bordet, kollar så att allt är med på tallriken innan jag serverar gästen. Under kvällen upprepar jag min runda för att se om alla är nöjda eller kanske vill beställa in dessert eller dricka. Jag gör även iordning frukostbrickor till några av gruvarbetarna, samt går iväg med middagsbrickor till dem som vill ha room service.
Tar något slut får jag fylla på det, diska det, hacka det etc.
Jag är en hjälpreda i köket och servitris på samma gång och det är väldigt roligt när det händer mycket saker. Efter att första kvällen yrat och inte hängt med i beställningarna så fixade Katherin en krysslista till mig som gör det enklare för oss båda att förstå så igår kväll gick det galant att ta beställningar! Jag har inte lyckats tappat något ännu, bara en pomme-frites och en halvtappning av bestick som ramlade ner och som jag lyckades fånga upp med andra tallriken. När alla har serverats så diskar jag mitt snabbaste samtidigt som jag får lägga upp mat åt mig och Joel och där har vi en restaurangkväll i ett nötskal!
Det är inte varje kväll vi har restaurangen öppen. På fredagar försöker Katherin undvika det så hon får en kväll off och ibland så kör vi bara in mat på rummen då det inte är så mycket gäster.

Joel
Börjar vid 7-8.30 och gör i princip samma sak som Elsa. Diskar lite men får även göra lite mer tungjobb. Som idag, byta frityrolja i köket. Efter att gett Katherin lite hjälp i köket tar oftast Ross över och de senaste dagarna har det varit att byta packning och grejer i duschar och kranar i alla rummen. Idag har jobbet mest bestått av att sitta på gräsklipparen och köra runt ägorna. Jobbet är lite mer som vaktmästaryrket. Fixa saker som behöver fixas helt enket. Men dagarna då de två andra tjejerna inte hjälper till med städning av rummen så har vi jobbat tillsammans i dem.
Så Joel klassas som en handyman+cleaning man i ett kan man säga!
Vid 12-12.30 slutar Joels morgonpass oftast och han har då ledigt till 17-17.30 då han har svidat om till bartender.
Det är lite mer mansgöra här i Australien att stå bakom baren så där tar Joel hand om våra gäster. Börjar med att tända lampor, fixa ordning runt om i baren så allt är på plats, tömma och fylla glasdiskmaskinen, fylla på is, fylla på vattenflaskor som ska ut till borden och sedan vid behov hjälpa till i köket med disk.
När gästerna kommer är Joel oftast den första att se dem och hojtar då till så att Elsa kan visa dem till bords och ta dryckesbeställningar som sedan Joel fixar åt dem och även oftast serverar ut till bordet.
Leta redan på alla de olika ölsorter som gästerna frågor om, veta hur man ska blanda drinkarna och förstå sig på kassaapparaten som lever sitt eget liv, samt skriva ner vilket rum gästerna bor på.
När baren är tom så blir det mest till att stå men också slänga in en hjälpande hand i köket.
Medan Elsa är i köket och inte kan se gästerna som sitter med tomma glas i väntan på mer är Joel dem perfekta ögonen för detta och när serveringen stängt och gästerna börjar bli klara så smiter Joel oftast runt borden för att ta reda på tallrikarna som tömts av hungriga gäster. Sedan hjälpa till med disken i sedvanlig ton.
Slutsligen stänga ihop baren för att gå ned till rummet och avnjuta middagen!


Och nu är det dags igen! Klockan är strax över fyra och halv fem ska jag befinna mig i restaurangen för att börja förberedelserna! Mer information om vårt tillstånd kommer senare nu när vi äntligen har fått internet!

Och för er som försöker få kontakt med oss via sms så gör ni det förgäves, vi har noll teckning här ute!
Puss och kram och grattis till alla som tog studenten trots att vi inte var där!